Samira

Hiihihii. Monsing kommer inte bli glad för att jag kallar henne för Monsing här i bloggen.
Varje gång jag kallar henne för Monsing så brukar hon fnissa till å säga bestämt att jag inte får kalla henne för det framför andra.
Det här gör det ju såklart ännu roligare för mig att säga det - Monsing alltså!
Hahaha!!

Hur som haver så pratade jag å Monsingen med varandra en stund idag. Fina, fina, bästaste Monsing.
Hon är en av de finaste och renaste människor som finns. Och hon förtjänar det bästa. Inget annat är bra nog i mina ögon. Det bästa fungerar dock.

När jag pratade med Monsing så lät hon trött, hon gäspade till nångång, men så lycklig. Nu har hon det bästa!
Så himla bra.

Vi ska ses till helgen. Jag ser fram emot det så mycket.
Monsingen jobbar på mitt jobb, hon befinner sig hemma just nu å ca 1år framöver, men även om vi sitter en våning ifrån varandra så ses vi inte så ofta.
Vi borde skämmas. Samtidigt som vi båda vet att vi har en stor plats i varandras hjärtan, så vi behöver inte ses varje dag - även om vi faktiskt har möjlighet till det.

Jag är så glad för din skull älskade Monsing.

Kram
S