Rasta-kvasta

Sitter på jobbet å tar en liten rast.
Ska jag vara helt ärlig så är jag klar med allt jag har att göra. Fast det finns ju alltid att göra - även om man är klar med sina uppgifter. Så lite städning står på agendan efter detta.

Nästa vecka är sista veckan som jag jobbar med Camilla å Malin. Det känns lite surt. Våra tjänster kan inte jämföras med många andras då vi har behövt växa ihop till "en". Vi har nästan exakt samma tänk när det gäller våra arbetsuppgifter. Vi har varit 3st som ska kunna exakt samma saker, veta ALLT som händer och som ska ha svar på alla frågor.
Det har varit lite kämpigt vissa dagar, andra dagar har vi rykt ihop..fast de alldra flesta av de dagar så har vi haft det riktigt trevligt.
Jag sörjer att jag inte ska ha er som kollegor längre och jag blir ledsen när jag tänker på det.
Torsdagen nästa vecka blir den sista vi har ihop. Känns otroligt udda!

Självklart kommer vi att ses på fritiden, och kommer att kunna göra ännu roligare saker nu när ingen av oss alltid jobbar kväll/helg.
Men det är just den här tiden på jobbet som är så perfekt om man delar den med folk som er.
Man spenderar så lång tid här. Okej, nu vart det lite för blödigt här.

Vill tillägga att det även känns ruskigt tråkigt att inte jobba på samma arbetsplats som Jakob.
Jag älskar att jobba med honom. Vi trivs så bra med att se varandra så många timmar om dygnet.Det kommer inte att påbverka vår relation såklart. Men det känns endå lite trist.
Hoppas att vi får någolunda samma resväg till jobbet. Jag kan vara en halvtimme tidig om jag bara får umgås med honom.
Vi har fått höra av många att de inte kan tänka sig att jobba ihop med sin partner.
Det förstår jag inte riktigt. Han är min allra bästa vän, han är den första som jag berättar allt för, han är den som kan få mej att skratta till tårar när jag har en dålig dag och han får mig att må bra.
Varför i alla dar skulle jag inte vilja ha honom på min arbetsplats?
Det är ju inte direkt så att man inte kan fokusera på ens uppgifter bara för att han är i huset - fast det e klart. Ibland kommer jag på mig själv att le när han går förbi i korridoren. Han är ju världens finaste!

Kärlek, kärlek, kärlek Camilla, Malin och Jakob!!

Kram
S

Kommentarer
Postat av: Linda

söta Samira. Blev helt rörd av att läsa din kärleksförklaring och då var den ändå inte till mig ;)!

Kram

2010-08-22 @ 18:40:02
URL: http://limars.blogg.se/
Postat av: Camilla

Kära hjärtat, vad fint skrivet!

2010-08-22 @ 19:13:54
URL: http://vardagslycklig.blogg.se/
Postat av: Malin

Bästaste Samirski! Nu blev det bölkväll här..hade inte läst detta förrän nu och idag är jag tydligen väldigt känslig. Jag har som sagt inte förstått riktigt att vi verkligen inte kommer ses dagligen mer..buhuuuu usch och fy vad ska jag göra utan er??!

2010-08-25 @ 20:59:54
URL: http://malincante.blogspot.com
Postat av: Samira

Linda och Camilla: Tack snälla goa ni.

Malin: Nej, jag har nog precis insett allvaret nu. Imorrn är vår sista arbetsdag. Jag är inte förberedd på detta utan mår fysiskt illa!

Det var dock inte meningen att du skulle bli ledsen.. Vad är det vi brukar säga? dirfters är the bästers?

2010-08-26 @ 01:12:51
URL: http://samiris.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0