Samira

Igår så var jag med om nåt som var jätteläskigt!

Kissarna hittade en spindel, jag är dock osäker på om den kan kallas spindel då den var så stor å äcklig. Men iaf, katterna hittade honom på vardagsrumsgolvet.
Älsklingen låg å sov, och skulle upp mkt tidigare än jag. Så det fanns inte något alternativ - jag behövde döda den.

Kom nu ihåg att den var stoor. Såg ut som en långben, fast med tjocka ben, och kroppen var stor som en 50-öring.

Nära till hands var sopkvasten, så jag tar tag i den å vinklar den hårda plastdelen neråt. Trycker den mot golvet allt vad jag orkar! HA!! Mitt i prick.
Medan jag står å njuter av min seger så kryper jäkeln ut från min dödsfalla. Den kunde alltså klämma ihop sig till en liten platt sak.
Det här upprepades säker 3-4ggr, tills jag testade att ta sopstråna mot den, då borde den bli bli stucken till döds..men neej, den överlever det med.
Nu börjar det kännas som att den hånar mej lite, å katterna är beredda på att följa mej i striden - med det vill jag ju inte, det är ju äckligt!

Så jag tar i allt vad jag orkar med ena hörnet på sopborsten - HAAAH - nu sprutade det gegga från kroppen! Och ett ben föll av.
Nu hade jag väl endå vunnit?

Benet som är av börjar röra sig i cirklar, fy vad äckligt. Det såg ut som benet letade efter kroppen på nåt sätt. Jag trodde att det skulle avta, men benet fortsatte hoppa i cirklar.
Medans jag står å funderar på hur jag ska våga torka upp ett hoppande ben som inte sitter vid kroppen så börjar kroppen röra på sig.
HUR!?!! Det är ju smetklumpar 5cm ifrån den.

Jag hade inte något val. Jag fick väcka älsklingen, så han tog upp den med papper å spolade ner jäkeln.
Så jag vann inte, jag var inte stark. Spindeln knäckte mitt självförtroende som insektsmördare..

Vet du svaret på detta?
Varför ställer man alltid frågan "Sover du?" till en som man är helt säker på sover?

Kram
S